Frågor som: Vem är jag? Var kommer jag ifrån? och Vart är jag på väg? är centrala under tiden som ungdom och ung vuxen, likaså utvecklingen till en självständig, vuxen individ. Under ungdomstiden tränar sig den unge på att bli vuxen. Hen söker sin identitet och sin vuxna roll och plats i samhället.  Vår identitet byggs och påverkas av hur vi uppfattas, behandlas och blir bekräftade av för oss viktiga personer, men också av de normer och ideal som finns i sociala medier, reklam och övriga samhället. Många testar olika lösningar när det gäller identitet och livsstil. Önskan att inte sticka ut från mängden kan vara stark. Det kan kännas pinsamt att till exempel ha akne, att vara den enda som (inte) har fått mens eller att inte ha samma kläder och saker som kompisarna har. För många är det å andra sidan viktigt att skilja ut sig och att inte vara som alla andra.

Tiden som ung vuxen kan präglas av en känsla av att vara "mitt emellan", varken ungdom eller vuxen. Många kämpar med att komma på vad de vill och är rädda för att misslyckas med sina framtidsplaner. Flertalet stöter på begränsningar när det kommer till boende och försörjning. Samtidigt kan många känna stor framtidstro och optimism inför möjligheten att forma sitt eget liv.

I dessa naturliga processer av identitetsutforskande och frigörelse, finns det oftast stunder och perioder av vilsenhet, som kan vara olika stark och beröra olika områden. Det kan handla om en upplevelse av att det är väldigt bråttom, att allt känns stillastående. Det kan vara en oro och ångest över att inte kunna hålla sig samman och en känsla av brist på inre fokus. Inte sällan kan känslor av overklighet, tomhet och isolering uppstå. När det som tidigare känts självklart på ett mer eller mindre omedvetet plan börjar ifrågasättas, kan känslor av förlust och sorg, ensamhet och villrådighet uppstå. Insikten om sina egna och livets begränsningar kan det göra att den unge tillfälligt får lägre självkänsla och en pessimistisk livssyn. För den unge som har någon form av funktionsnedsättning kan det bli mer uppenbart att hens liv skiljer sig från andras, att möjligheten till autonomi kanske är begränsad. Detta kan väcka blandade känslor och för vissa en oro inför framtiden. För unga vars föräldrar har flytt eller invandrat till Sverige, kan ett så kallat mellanförskap uppstå, där den kulturella tillhörigheten inte är självklar.

Perioden av identitetsutforskande, och för vissa identitetskris, är en process som kan behöva få ta tid. För vissa kan en avlastning i form av uppskov av viktiga beslut och krav vara tillräckligt. Då kan ett utforskande fortsätta utan krav på avgörande framtidsval. För andra kan identitetskrisen bli djupare och kräva professionellt stöd. En ungdom som uppnått en mer sammanhängande identitet kan reflektera över sig själv och anpassa sig till olika omständigheter utan att tappa bort sig själv och sina egna värderingar.

Utvecklingen av en sexuell självbild och identitet är en viktig del av vuxenblivandet och kan ta sig uttryck i tankar, fantasier, känslor och kroppsförnimmelser, såväl på egen hand som tillsammans med andra.

De flesta unga upplever sina första sexuella erfarenheter som positiva och den första sexuella samvaron med en annan person ses ofta som en stor och viktig händelse. Medelåldern för sexualdebut med partner har sedan många decennier legat stabilt på drygt 16 år. Vid 15 års ålder har cirka 15 procent haft sex med partner. Det är dock viktigt att komma ihåg att i de studier som gjorts gällande sexualdebut med partner har inte begreppet "sex" definierats. Erfarenhetsmässigt vet vi att smeksex, gemensam onani och hångel är sexpraktiker som förekommer tidigare, men av många unga inte definieras som sex.

Det är vanligt att unga är oroliga för att inte vara som andra eller för att inte göra rätt i sexuella situationer. Vi lever i ett samhälle som ger många motsägelsefulla bilder av sex där både oskuldsfullhet och sexighet samt tuffhet och mjukhet är exempel på egenskaper som kan eftersträvas. Vad unga tycker är normalt, tillåtet och förväntat när det gäller sexualitet styrs i hög grad av de normsystem som råder i samhället. Normsystem som gäller sexualitet kallas i forskningen för sexuella script. De sexuella scripten är under ständig förändring och kan sägas ge svar på hur, när, var och med vem/vilka vi får eller förväntas ha sex i den aktuella kontexten. Studier visar att en lägre andel unga än vuxna definierar sig som heterosexuella, att fler unga definierar sig som bisexuella eller inte kategoriserar sig alls.

En stark norm var länge att sexualiteten bör upptäckas och utövas i en parrelation där kärlek och förälskelse legitimerar sex. Idag kan flertalet unga i större utsträckning pröva sig fram både genom att ha tillfälliga sexuella kontakter, flera olika partners och testa olika sexuella praktiker. Överlag så verkar unga dessutom se internet som en lika naturlig arena som andra för sexualitet och kärlek.