Det finns ingen enhetlig kartläggning över vilka ungdomar som kommer till UM. Den verksamhetsstatistik som samlas in ger vanligtvis endast information om juridiskt kön, sökorsak och ålder på besökarna. Mer detaljerad information om besökarna är svår att få tillgång till. Till exempel dokumenteras av naturliga skäl inte de ungas ekonomiska situation, migrationserfarenheter, könsidentitet och/eller funktionsförmåga och de unga som endast hämtar kondomer blir vanligen inte registrerade som besökare.

Med variation mellan orter och mottagningar är det mellan 15 och 30 % ur målgruppen som någon gång besöker UM. Majoriteten av UM:s besökare är unga cis-tjejer som vill ha råd, information och recept på preventivmedel. Statistiskt är det tjejer i åldern 16–19 år som är allra vanligast. Gruppen killar utgör mellan 10 och 15 % av besökarna. Könsfördelningen bland de unga som går i samtal är något jämnare. Majoriteten av de som kommer till UM är svensktalande, heterosexuella och utan synliga funktionsnedsättningar. Det finns antydningar i vissa studier att unga med högre inkomst och utbildning besöker UM i större utsträckning medan andra studier motsäger just detta.

Under 2017 gjordes en kartläggning av ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen (Ungdomsmottagningarna i Västra Götalands län. Vad gör de? Vilka når de? Hur har de påverkats av satsningen Psykisk hälsa?), för att bland annat besvara frågan om de unga i upptagningsområdet har jämlik tillgång till UM. En tidigare studie, från norra Sverige, hade pekat på att det inte var helt jämlikt. Kartläggningen från Västra Götalandsregionen visade att först och främst nyttjar tjejer ungdomsmottagningen i väsentligt högre grad än killar (mer än fem gånger så vanligt). Vidare besökte fler yngre än äldre ungdomar UM. Kartläggningen kunde inte påvisa hur fördelning mellan unga födda i Sverige respektive annat land såg ut. Däremot kunde det konstateras att besökarna på UM generellt hade ett större vårdbehov än icke-besökare.

I den studie som gjorts avseende Göteborgs ungdomsmottagningar (Varför kommer de inte? Om Ungdomsmottagningens besökare) visade den kvantitativa delstudien att det finns skillnader i besöksmönster mellan geografiska områden i Göteborg. Tjejer och unga kvinnor i uttalat socioekonomiskt utsatta områden besöker enligt studien UM i lägre utsträckning än tjejer och unga kvinnor i socioekonomiskt starka områden.

Vi vet att förutsättningarna för unga att ta sig fram i samhället, att till exempel söka vård och stöd, skiljer sig mellan olika grupper. Det finns till exempel stora skillnader i hälsa och vårdsökande som är avhängigt kön- och klasstillhörighet. Som en del av samhällsservicen har UM ett ansvar för att bidra till att utjämna skillnader i hälsa och ojämlikt utnyttjande av våra insatser. Det betyder att UM behöver nå ut och vara tillgängliga för alla unga, men särskilt för de som har störst behov och/eller de som inte utnyttjar UM i samma utsträckning som andra grupper. Inte minst behöver alla mottagningar ha dessa grupper i åtanke när prioriteringar ska göras i det utåtriktade arbetet, när olika kontaktsätt diskuteras och när kompetensutveckling planeras.

Följande grupper utgör riskgrupper när det kommer till psykisk, sexuell och reproduktiv ohälsa och/eller utgör en orimligt låg andel av UM:s besökare.

Dessa grupper beskrivs utförligare i kommande avsnitt. Tänk på att grupperna överlappar varandra och att många unga tillhör flera av dessa grupper. Det är också viktigt att se den unge i sitt sammanhang, med både risker och möjligheter. En enskild riskfaktor är sällan avgörande för den unges hälsa och livsvillkor. Slutligen, det är viktigt att ha i åtanke att vilka grupper som utgör riskgrupper inte är statiskt, utan beroende på kontext och kan förändras över tid. Varje UM behöver vara lokalt förankrad och förstå utmaningarna i sitt upptagningsområde.