UM:s målgrupper
6. Unga som lever i socioekonomisk utsatthet
I den här gruppen ryms såväl unga som växer upp i en socioekonomiskt utsatt familj i ett i övrigt icke-utsatt område, och de som växer upp i ett sammanhang där de flesta hushåll lever i socioekonomisk utsatthet och hela området klassas som socioekonomiskt utsatt. Dessa grupper delar vissa erfarenheter medan annat skiljer sig åt. Fattigdom i Sverige handlar sällan om att barn får gå hungriga och frysa för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder. Ofta handlar det i stället om att barn i familjer som lever i utsatthet är mindre delaktiga i samhället, tenderar att ha sämre betyg i skolan, oftare lever under osäkra boendeförhållanden och saknar en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar.
Å ena sidan skapar det en särskild utsatthet att vara den ende i klassen/gruppen som inte har råd med till exempel den senaste mobiltelefonen, fritidssysselsättningen eller klassresan. Å andra sidan belastas den som växer upp i ett socioekonomiskt utsatt område även med att ens område och skola har dåligt rykte, att lärarna har låga förväntningar på de unga, att tillgången till service är dålig och att de vuxna omkring en många gånger har låga inkomster, låg utbildning och sämre möjligheter på arbetsmarknaden. Tilliten till samhälleliga institutioner är generellt lägre i socioekonomiskt utsatta områden. Den grupp unga som lever i socioekonomisk utsatthet överlappar många gånger migrantgruppen som beskrivits ovan.
Varför är gruppen viktig att nå?
Det finns en så kallad social gradient i hälsa som innebär att människors hälsa och livsvillkor i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position du har. Det handlar inte bara om en skillnad mellan fattiga och rika, utan om en trappa med många steg. Ju högre trappsteg du befinner dig på (avseende bland annat inkomst och utbildningsnivå), desto bättre hälsa och livsvillkor har du. Inte minst syns detta i statistik som rör psykisk ohälsa, suicid och medellivslängd.
Barn som växer upp med socioekonomisk utsatthet löper högre risk att drabbas av bland annat sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet och arbetslöshet. Barn och unga uppger själva hur ett ekonomiskt och socialt utanförskap ger konsekvenser inom en rad olika livsområden: dålig kost, svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, dålig självbild och självkänsla, bristande nätverk, svårigheter att behålla vänner, depression, ilska, destruktiva livsval, låga förhoppningar om framtiden. Att inte ha tillräckligt med pengar är tufft nog, men med det följer också en stigmatisering och social exkludering, eftersom fattigdom inte alls passar ihop med dagens livsstil.
När det gäller SRHR visar studier att unga från socioekonomiskt svaga familjer har en tidigare samlagsdebut, gör fler upprepade aborter, använder preventivmedel i mindre utsträckning och i större utsträckning är utsatta för sexuellt våld. Hbtq-personer i socioekonomiskt utsatta områden möter ofta homo-, bi- och transfobi i sin vardag. De saknar ofta förebilder och organisationer att vända sig till i sitt närområde, där de kan vara öppna med sin sexualitet och könsidentitet. Detta kan innebära begränsningar i de ungas identitetsskapande och möjlighet att utforska sin sexualitet.
Den grupp av unga som av olika orsaker vistas på institution är en grupp som är utsatta på många plan. Fler inom denna grupp har fått erbjudande om/ haft sex mot ersättning. De är i högre grad bostadslösa och lever med en partner som missbrukar alternativt missbrukar de själva. De har i högre utsträckning varit utsatta för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld och är i högre utsträckning kriminellt aktiva.
|
|---|
Tänk på