Unga med intellektuell funktionsnedsättning utgörs av den grupp unga som har uttalade svårigheter med intellektuella och adaptiva funktioner. Det kan bland annat handla om svårigheter att planera och lösa problem, nedsatt förmåga till abstrakt tänkande och inlärning samt svårigheter att veta hur en umgås med andra och att självständigt genomföra samma saker som andra i samma ålder.

Det är vanligt att personer med intellektuell funktionsnedsättning även har exempelvis tal- och språkavvikelser, hörselnedsättning och/eller neuropsykiatriska svårigheter. Ibland är diagnosen intellektuell funktionsnedsättning förenad med ett karaktäristiskt utseende, som till exempel vid Downs syndrom. I andra fall är funktionsnedsättningen osynlig. Den som har en intellektuell funktionsnedsättning behöver oftast mer tid och stöd än andra för att lära sig saker, förstå sammanhang och utvecklas i sin egen takt. För dem som behöver finns såväl anpassad grundskola som anpassad gymnasieskola.

 Varför är gruppen viktig att nå?

Något som är gemensamt för personer med olika funktionsnedsättningar är att rätten till privatliv kompliceras av att det krävs hjälp och stöd av andra i vardagen Forskning visar att unga personer med funktionsnedsättning riskerar att begränsas i sin 

• möjlighet att uttrycka sin sexualitet,
• möjlighet att kunna bestämma över sin egen kropp och
• att fritt kunna välja könsidentitet och könsuttryck.

När det gäller specifikt gruppen med intellektuella funktionsnedsättningar, har undersökningar visat att normer kopplat till funktion gör att individer i gruppen ofta heterosexualiseras samt antingen översexualiseras eller avsexualiseras. Det här kan till exempel få till följd att preventivmedel förskrivs slentrianmässigt i säkerhetssyfte, eller att de unga hindras från att ha sexuella relationer på boenden. Det kan också leda till att de exkluderas från sex- och samlevnadsundervisning.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är oftare utsatta för våld och övergrepp än personer utan funktionsnedsättning. Det kan dels kan bero på att fler i den här gruppen saknar kognitiv förmåga att göra en bedömning av vad som är en riskfylld situation och dels av den beroendeställning som personer med en intellektuell funktionsnedsättning många gånger befinner sig i. Undersökningar har bland annat visat att de löper tre till fyra gånger så hög risk för sexuellt våld och att de är en riskgrupp när det kommer till hedersrelaterat våld och tvångsgifte. Det är viktigt att ha i åtanke att unga med intellektuella funktionsnedsättningar kan utsättas för våld i nära relationer oftare än andra på grund av att det finns fler personer som är ”nära”, såsom färdtjänstpersonal, förvaltare, ledsagare.

Liksom för transpersoner, kan denna grupp drabbas av minoritetsstress som skapar psykisk ohälsa. De kan också utveckla psykisk ohälsa på grund av orimliga krav och förväntningar från omgivningen.

Tänk på Ta reda på vilka skolor som har anpassade skolklasser/grupper i ert upptagningsområde och se till att bjuda in dem precis som alla andra klasser i grundskolan. Anpassa upplägg och innehåll. Om du blir osäker på den unges intellektuella funktionsförmåga kan ett tips vara att fråga hur länge den unge går/gått i gymnasiet. Anpassad gymnasieskolans program är alltid fyra år. Använd ett språk som främjar egenmakt och autonomi. Använd ett anpassat språk och stödmaterial som kan tydliggöra kommunikationen, till exempel kroppsspråk som komplement till talat/skrivet språk. Tänk på att du kan behöva anpassa hastighet och ljudnivå på talet och förstärka det talade ordet med bilder, foton eller skriven text. Med tanke på de höga ohälsotalen och utsattheten, fråga alltid om erfarenheter av våld och övergrepp och om den unges hälsa. Glöm inte att den här ungdomsgruppen är lika heterogen som alla andra grupper när det kommer till sexuell orientering och könsidentitet.