Gruppen unga migranter består av unga som inte är födda i Sverige men befinner sig här av flera olika skäl. Det kan till exempel bero på föräldrars arbete, att anhöriga bor i Sverige eller att de tvingats fly från sina hemländer. Den sistnämnda gruppen är den som UM särskilt behöver uppmärksamma. Det handlar om kvotflyktingar (som ansökt och blivit beviljade asyl via UNHCR), de som är asylsökande, de som sökt och beviljats asyl samt de som är irreguljära migranter (befinner sig i Sverige utan tillstånd). De vi möter på UM kan ha kommit till Sverige själva eller tillsammans med anhöriga/familj, de kan ha valt att bosätta sig i vårt upptagningsområde eller blivit anvisade till just vår kommun, vissa har haft en begränsad/avbruten skolgång medan andra har komplett gymnasieutbildning.

Varför är gruppen viktig att nå?

Den kartläggning som genomfördes av umo.se 2016 visar att det i gruppen unga nyanlända finns stora behov av grundläggande kunskap inom UM:s alla områden, såsom kroppen, hälsa, sex, relationer, rättigheter, jämställdhet, psykisk hälsa och möjligheten att ta hjälp. Kartläggningen konstaterar också att unga migranter behöver kunskap om hur man tar hand om sig själv för att minska risken för stress och ohälsa. Restriktioner kring sexualitet och relationer från familjen förekommer inom alla grupper av unga, men är vanligare bland unga med religiösa föräldrar, bland unga med föräldrar födda utanför Norden och bland unga med lågutbildade föräldrar. Vissa ungdomar med migrantbakgrund upplever att de befinner sig i en konflikt mellan den öppenhet kring sexualitet och relationer som präglar det svenska samhället och den slutenhet som den egna familjens tabun kring dessa frågor skapar.

Det finns flera studier som visar att migrantgrupper har sämre hälsa än inrikes födda. En del kommer från länder med ökad förekomst av hiv och STI men med begränsad tillgång till testning och behandling. Den psykiska hälsan har påvisats vara sämre hos flyktinggrupper än inrikes födda i flera europeiska länder, till exempel är depressioner, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter vanligare hos denna grupp än andra. Anledningarna uppges vara tvångsmigration, traumatiska upplevelser och att tvingas etablera sig i en okänd miljö.

När det gäller våld och övergrepp, så innebär migrationsprocessen i sig en förhöjd risk för bland annat sexuella övergrepp och för att ha gett eller fått ersättning för sexuella tjänster. Vidare har studier kunnat konstatera att unga ”med utländsk bakgrund” i högre grad är begränsade i fråga om val av partner och flickor som själva är utrikesfödda eller vars föräldrar är det, löper markant högre risk för könsstympning.

Det har visat sig att migrantgruppen undviker att söka i vård i högre utsträckning än inrikesfödda. En anledning är att de unga inte har kunskap om sina rättigheter till vård och vad som finns tillgängligt. Det finns också en större osäkerhet kring sjukvårdens sekretess och oro för hur det kan påverka asylprocessen. En del unga känner sig diskriminerade av sjukvårdspersonal. Språket är en annan barriär vilket innebär att det är svårt att tillgodogöra sig information, men också begränsar möjligheten att förmedla sig. Detta leder till att ungdomar inte söker vård alls eller inte söker vård i tid.

Tänk på...

• Med tanke på de höga ohälsotalen och utsattheten, fråga alltid om erfarenheter av våld och om den unges hälsa.

• Med hänsyn till kunskapsnivån i gruppen och möjliga språkförbistringar, försäkra dig om att den unge förstår den information som ges. Sammanfatta ert samtal.

• Jobba med dina föreställningar om till exempel sex och sexualitet kopplat till ursprung. Låt inte dina föreställningar stå i vägen för ett bra möte.

• Eftersom normer, rättigheter och möjligheter kopplat till sexualitet, relationer och hälsa ser olika ut i olika delar av världen och i olika sammanhang finns behov av att ge kunskap och information om lagstiftning, skyldigheter och rättigheter i Sverige.

• Vid behov, boka språktolk. Tänk på att det finns SRHR-utbildade tolkar på Tolkförmedling Väst.

• Vid behov, ta hjälp av bildstödsmaterial som finns översatt på 11 olika språk. Det kan användas såväl med tolk som utan.